May 20, 2008

Karin Söderström - fokuserad och ambitiös

23-åriga Karin Söderström är det senaste tillskottet i det svenska OS-laget. Uppvuxen vid sjön Aspen i Lerum seglar hon på känsla och gillar när det vrider. Att förståsigpåarna sagt till henne att hon är ett nummer för liten för Laser Radial har hon inte brytt sig om. Tur är väl det.

Text & Foto: Joakim Hermansson

Till skillnad från många av de andra seglarna som tagits ut till OS i lättvindens kinesiska Qingdao i augusti, är Karin Söderström inte satt på bantningsdiet. Tvärtom. Svenska Olympiska Kommitténs dietist har gett order om att hon ska öka matintaget, så när jag vill bjuda på söndagmiddag på Avenyn passar det Karin finfint. Men först ses vi vid Milles Poseidon på Götaplatsen, för porträttfotografering i vårsolen. Poseidon var enligt den grekiska mytologin en havsgud, men knappast seglarnas favorit eftersom man tillbad honom för att havet skulle ligga lugnt. Känns inte så lockande när man seglar, även om det verkar kunna bli så i Kina. Karin kommer cyklande från Johanneberg uppe på höjden strax intill, där hon delar en liten lya med pojkvännen Johan Wigforss. Han seglar Laser i landslaget och var nära att snuva förra numrets porträttobjekt Rasmus Myrgren på den OS-platsen. Nu blir det istället Karin som får representera familjen i OS. Fast när vi ses är hon faktiskt inte officiellt uttagen ännu, utan jag har bara hört en liten försynt viskning om det. Så vi får smyga lite, hur lätt det nu är på Götaplatsen en solig våreftermiddag…

STRÄNG DIET – FÖR ATT GÅ UPP!

På Park plockar gästerna åt sig det sista från brunchmenyn, så vi fortsätter ner till Brasserie Lipp istället. Vi småpratar på vägen och jag får bland annat veta att Karin faktiskt bara har en enda båt som hon seglar, och som transporteras runt till de olika arenorna. Jag levde i villfarelsen att toppseglarna har flera båtar för att alltid ha en på rätt ställe, men så är det alltså inte, åtminstone inte i Laserklassen. Fast i OS och VM håller arrangörerna med båtar, och som seglare tar man bara med sig rorkult, kompass och egna tampar. Tänk vad skönt att slippa det ständiga båtpackandet! Vi skippar vårsolen på Lipps uteservering till förmån för lugnet och anonymiteten en halvtrappa ner. Karin Söderström är visserligen ingen kändis ännu, men kanske efter OS? När vi kollar menyn berättar hon att hon helst ska stoppa i sig 150 g kött och 100 g pasta två gånger per dag, samt rejäl frukost och flera mellanmål. Det skulle förmodligen få vilken tandläkare som helst att gnugga händerna, men Karin har under sina 23 år aldrig haft några hål. Stämmer precis med det intryck jag får av en genomsund, pigg, glad och framförallt ruggigt ambitiös tjej.
Karin behöver gå upp i vikt för att kompensera att hon bara är måttliga 165 cm lång, men hon påpekar att det också är viktigt att musklerna hänger med, så att hon orkar bära de extra kilona. Att många förståsigpåare dömt ut henne som för liten för Laser Radial bryr hon sig alltså inte ett dugg om, utan det sporrar snarare. Vinnarinstinkten är påtaglig och ambitionsnivån på topp, det behöver man inte vara beteendevetare för att märka.

SILVER I UNGDOMS-VM

Alltihop började för Karins del på den lilla insjön Aspen i Lerum, där hon som åttaåring gick i seglarskola med välkända bröderna Rahm som instruktörer. Stefan är numera förbundsdirektör i Seglarförbundet, Thomas assisterande förbundskapten och Mattias seglar matchracing på internationell toppnivå. Karin visade redan då att hon älskar att tävla, och simmade i poolen bredvid två år äldre systern Ingrid för att kvalificera sig för simborgarmärket och seglarskolan. Inte ens att hon senare kapsejsade och hamnade under båten satte stopp för hennes vilja att bli en duktig seglare. Utvecklingen gick fort och 1995 vann Karin Söderström B-finalen i JSM, där hon fick ta emot ett jättepris:
– Besvikelsen över att inte ha kvalat in till A-fi nalen försvann ganska fort när jag såg det stora priset, skrattar Karin, som sedan fortsatte seglingskarriären på klassiskt manér.
Fyra år senare placerade hon sig bland de tio främsta i Optimist-EM, hon vann JSM i Varberg 2001 som debutant i E-jolle och tog samma år silver i ISAF:s ungdoms-VM i Kanada, i klassen Byte – ett mellanting mellan Optimist och E-jolle.

KOMMANDE SKIFFSATSNING?

Då hade hon redan hunnit börja studierna på det naturvetenskapliga programmet vid ett av SSF:s tre seglingsgymnasier, det hemma i Lerum, med Anders Perols, Björn Alm och Thomas Rahm som tränare. Själv valde jag när det begav sig seglingsgymnasiet i Ängelholm, för att komma iväg en bit hemifrån och kunna prova mina vingar på egen hand, men Karin tänkte annorlunda. Tryggheten i att kunna bo kvar hemma hos pappa Alf, mamma Christina och storasyster Ingrid, kändes viktigare än frigörelse:
– Ja, det har alltid funnits ett stort seglingsintresse i familjen. Mina föräldrar har mest seglat för skojs skull, men även om de inte kappseglat själva så har de kunnat ge mig gott stöd, bekräftar hon och funderar lite över hur det hade varit utan den två år äldre systern som ständig måttstock och inspirationskälla. Ingrid är viktig, det framgår tydligt. Dagen före intervjun har Karin och systern seglat 29:er hemma på Aspen, bara för att det är så kul. Visserligen ryker de ihop ibland, men för det mesta brukar de komma bra överens. Karin pratar om hur roligt det skulle vara att segla 49:er, som har två trapetser, och jag anar en gemensam skiffsatsning så småningom. Men än så länge är det fullt fokus på Laser Radial. Matchracing eller havskappsegling lockar inte så mycket, utan det är OS-medaljer som gäller. Väskorna är packade och flygresan till regattan i franska Hyéres väntar senare på kvällen. Kanske får pojkvännen Johan ta med sig en del av packningen när han åker dit senare i veckan? Hur hårda är Ryanairs viktregler egentligen…?

MINDRE MATERIALFOKUS

2003 lämnade Karin Söderström seglingsgymnasiet i Lerum. För att kunna fortsätta med sin segling jobbade hon i en Ica-butik och som vikarie på dagis. Inför OS 2004 placerade hon sig som bäst på 22:a plats i en världscuptävling i E-jolle, men det resultatet räckte inte till en OS-biljett. Sverige fick ingen representant i klassen i Aten, och senare på hösten bytte Karin till Laser Radial:
– Laser Radial är tyngre och mer tungseglad än E-jollen, utan kolfibermast och sådana trimningsmöjligheter. Och alla sa ju till mig att det inte skulle gå, att jag skulle vara för liten för den båten, minns hon. Sedan året därpå har Karin ingått i SOK:s talangoch topprogram, något som gett en ekonomisk trygghet och frigjort mer tid för själva seglingen.
– Tidigare var jag tvungen att lägga mycket tid och engagemang på att få ihop ekonomin, att jaga sponsorer. Nu känns det fint att istället fullt ut kunna ägna mig åt träning och tävling.
Här hemma kör Karin åtta – nio fyspass i veckan, med en vilodag. Och så segling i mängd, förstås. Olle Arnfelt från SOK hjälper till med mental träning och tillsammans med personlige coachen Peter Santén, själv framgångsrik Laserseglare och make till senaste OS-bronsmedaljören i 470, Vendela, finslipar Karin detaljerna. I Laser Radial är det inte så mycket materialfokus som i många andra klasser, utan Karin nämner teknik och att hitta rätt balans i båten som viktiga faktorer. Uppvuxen inne bland trädtopparna i Aspen är det inte så konstigt att Karin Söderström också gillar när det vrider och ställs stora krav på korrekt vägval. Hon seglar med näsan, helt enkelt.

KLARADE PLATSEN TROTS NERVOSITET

Att placera sig bland de åtta främsta på VM är ett grundkrav från SOK för att det överhuvudtaget ska bli tal om OS-deltagande. I Los Angeles i USA 2006 slutade Karin Söderström på sjunde plats. I år seglades VM i Takapuna i Nya Zeeland med 120 taggade deltagare, och Karin hade en stark press på sig att lyckas:
– Jag behövde göra bra ifrån mig, både för att säkra den svenska nationsplatsen till OS och för att ordna min egen OS-biljett, konstaterar Karin, som inte kände så mycket nervositet ute på vattnet, men desto mer på land. Trots dåliga starter, en svaghet som är känd och som hon och coachen nu jobbar intensivt med, lyckades Karin placera sig precis på den magiska åttondeplatsen i VM. Många telefonsamtal till Johan Wigforss, som då seglade i Palma på Mallorca, bidrog till det lyckade resultatet.
– Vi har varit ett par i två och ett halvt år. Johan förstår precis vad det handlar om och har kommit med många bra tips, berömmer Karin, som var så utpumpad efter tävlingen att hon inte kunde njuta så mycket av vistelsen i Nya Zeeland.

MERITERAD TRÄNINGSKAMRAT

Paige Railey är också en viktig kugge i maskineriet runt den OS-seglande unga svenskan. Amerikanskan har vunnit ett par VM och toppat världsrankingen i Laser Radial, men missade USA:s OS-plats med liten marginal. I sommar kommer hon till Sverige för att träna tillsammans med Karin hemma i Långedrag.
– Vi träffades första gången vid ungdoms-VM i Kanada 2002, där Paige tog brons efter mig. Sedan dess har vi hållit kontakten och nu tränar och tävlar vi mycket tillsammans. Paige är rolig och vi har mycket kul ihop. Det känns viktigt att trivas i träning och tävling, annars blir seglingen inte bra heller, analyserar Karin insiktsfullt. Hon har varit ganska ensam i Laser Radial på hemmaplan, och då har det varit en styrka att kunna träna ihop med andra nationaliteter. Utöver USA är Frankrike och Nya Zeeland framgångsrika nationer i klassen, och det finns också en kinesiska som är mycket duktig.

FULLT FOKUS PÅ SEGLINGARNA

Lipps bouillaibaisse börjar ta slut för Karin, som gjort ett avsteg från den fastlagda SOK-menyns 150 g kött. Vi diskuterar framtidsplaner, och hon har svårt att se ett liv utan segling: – Jag vill plugga till sjukgymnast och hoppas komma in till hösten här i Göteborg, för att kunna fortsätta seglingssatsningen, funderar Karin, som just tagit sig igenom den engelska deckaren The Betrayed. Språk intresserar också, och hon vill även läsa engelska på universitetet. Men däremellan kommer ett OS, som oavsett resultat lär bli en upplevelse för livet. Men om hon ska var med på invigningen vet hon inte ännu:
– Qingdao ligger 70 mil från Peking, så det beror på hur programmet ser ut, säger hon. Det är definitivt ingen OS-turist som sitter på andra sidan bordet, utan Karin sätter seglingen i fokus. Hur långt kan det räcka.

RÖSTER OM KARIN SÖDERSTRÖM

JOHAN WIGFORSS, pojkvän som missade OS-platsen i Laser Standard med en hårsmån:

Karin är mycket målmedveten och extremt ambitiös, men hon kan i sin iver att lyckas ha lite svårt att lyssna på vad kroppen säger. Och inte hjälper det när jag säger till henne heller…

PETER SANTÉN, personlig coach och själv framgångsrik Laserseglare:

Karin har bra känsla i båten, bra balans och vägval. Hon kör mycket på känsla, men kan vara lite väl konservativ i sin segling. Karin är oerhört målmedveten och lojal, och går in för sin segling väldigt mycket. Självförtroendet blir bättre och bättre, men hon kan ibland glömma att vila.